söndag 10 november 2013

Här händer det grejer:-)

I fredags innan jobbet promenerade Meya och jag med Cissi och hennes fina hundar. Det gick väl inte direkt så bra som det brukar. Halvvägs in i promenaden blev det slagsmål över någon doft invid en gran. Nu i efterhand känns det ganska dumt att jag ens hängde med eftersom Meya löper och jag vet att hon blir mer sur, rabiat och vaktig än vanligt mot allt och alla då. Även här hemma mot Isa. Nåväl, nu ska vi nog hålla oss på vår kant tills dess att löpen är över. Hormonstinna tonåringar är inte det lättaste!
Inte lätt att vara löptik!
Igår vaknade vi tidigt hela familjen, åt frukost, åkte till Halmstad Hundarena där Isa och jag startade agility- och hoppklass 2 och diskade oss i båda loppen. Vi gick en promenad i Halmstad, åkte till Mc Donalds, åkte till JULA och köpte målargrejer och lite annat smått och gott, åkte till RUSTA och köpte färg (nu jäklar ska här målas väggar, dörrar och möbler!), åkte hem från Halmstad, gick ett spår med vardera hund och efter Meya hängde jag som en vante i spåret. Vi fikade på goda kakor, Richard satte upp en lampa i gästrummet, jag målade två dörrar från bruna till vita, vi käkade pannkakor, satte upp de målade dörrarna igen och kollade sedan på ett avsnitt av Blacklist.
Frukostkaos:-P
Så jäkla goda!
Idag vaknade jag vid halv nio efter att ha sovit non-stop i 10 timmar (!). Gick ut lite med hundarna och till min stora glädje hörde jag ett "kuckeliku" från hönshuset för fösta gången. Dexter har idag gått från lillpojke till man:-) Hihi. Nu har Richard och jag käkat frukost. Jag ska ut med hundarna på långpromenad och Richard ska in till Kungsbacka och hämta Peter (Richards pappa) som ska hjälpa oss att bygga en veranda. Äntligen! Här händer grejer på både ut- och insida av huset just nu:-) Före och efterbild på verandan kommer såklart när den är färdig!

Ha en go söndag allihopa!    

torsdag 7 november 2013

God morgon!

Natten har varit lugn och hundarna har sovit gott (i sängen alla tre). Jag har sovit desto sämre och tror att klockan var närmare 03 när jag kikade sista gången. Så kan det vara ibland. Vi har precis varit ute en sväng i skogen, så förhoppningsvis somnar Juno en stund så jag också kan sova lite till. Ska in till Göteborg i dag för att träffa Johanna på Kungliga Hundar klockan 13...så sova lite till!



onsdag 6 november 2013

Phu...

Juno sover. För övrigt så har hon idag kissat på sig av glädje två gånger (en gång när Richard kom hem och en gång när hon lyckades smita ut från köket och ge Meya en puss), sovit med Meya på soffan, busat med Meya på gräsmattan, busat med Meya på åkern här utanför, lekt "kom-och-ta-mig" med en bajspåse, spanat in hönsen och vägrat gå därifrån, ätit hönsskit, gnagt på stolsben, gnagt på bord, hoppat upp på en köksstol och vidare upp på köksbordet, åkt kana ner mellan soffan och soffbordet, blivit passad ett par timmar av min snälla syster under tiden jag var ute och gick med de stora, gnagt på datasladden, vält en krukväxt, försökt äta upp Isas matskål, malt ner delar av dörrmattan "BORRIS", blivit utfräst av katten Ebba och lite därtill:-) Valptiden är en spännande tid:-)
Nu sover Juno som sagt äntligen och jag och Richard sitter och fikar. Meya och jag har spårat och Richard ska strax ut i mörkret med Isa och också gå ett spår:-)
Spännande små djur:-)


Vilka söta öron:-)

Söt så man dör<3

Meya och Juno - vad är det som gör det?

Åh, har precis varit ute en sväng med alla hundarna och det är så underbart att de kommer så bra överens men jag kan inte sluta tänka på vad det är som gör det? Att Meya kan älska och vara hur go som helst mot en del hundar och fullkomligt rata andra. Det sociala samspelet hundar emellan är så intressant men går mig också fullkomligt på nerverna! Som Meya och Juno. Meya är så snäll och försiktig mot Juno och älskar att leka med henne, vilket känns bra eftersom vi umgås en del. Men varför? Det är samma sak med Celina, Mick och Tova, fungerar hur bra som helst! Jag vet såklart att det är mycket som spelar in och alla hundar kan inte älska/tycka om varandra men ibland skulle jag bara vilja veta hur Meya tänker. Blir antagligen omöjligt eller? Nåväl. Idag njuter vi av lilla Junos sällskap. Hon ligger just nu och sover tillsammans med Isa och Richard och jag tror att jag ska passa på att gå ut och lägga ett litet spår.

                  

Juno har anlänt...

God morgon!
Då har Elin varit här och lämnat Juno som ska vara här till imorgon eftermiddag eftersom Elin själv går i skolan. Meya och Isa är väldigt snälla mot den lille godingen (läs huliganen) men eftersom Isa löper och är allmänt sexuellt frustrerad och vänder baken till allt som rör sig och Meya kan vara lite "sur" inomhus så håller vi dem separerade inne i den mån det går. Dessutom tänkte jag att Juno skulle sova en liten stund under tiden som jag käkar frukost. Haha. Juno verkar ha en annan tanke och har nu, efter det att jag plockat bort trasmattorna (som hon började tugga på) gett sig på "BORRIS", vår billiga inte så snygga IKEA-dörrmatta, vilket egentligen är helt okej för mig. Biter hon sönder den får vi ju en anledning att skaffa en ny:-P Nu inväntar jag att min kära sambo ska komma hem från nattjobb, alltid mysigt att prata lite på morgonen och när han lagt sig tror jag att det blir en liten kort skogspromenad med alla tre:-)    
...och mattan smakar bra?:-P

tisdag 5 november 2013

Spår.

I morse fick jag upp min vanligtvis sjusovande sambo i tid och vi tog med hundar och spårgrejer och åkte till mina hemtrakter i Frillesås (vid kyrkan) och la ett personspår (på äng) på ca 600 meter. Under tiden som spåret låg till sig så åkte vi till min mormors grav och tände ljus. Idag skulle hon nämligen fyllt 95 år. Min älskade mormor som betytt så otroligt mycket för mig och som jag tänker på och saknar varje dag.
<3
När det var dags att spåra fick Meya gå först för att undvika den stress hon bygger upp när hon får vänta vid utomhusaktiviteter. Och som hon spårade. Lite speedat tempo kanske men inget slarv. Stort plus på det! Isa och Richard fick gå samma spår - ja, jag vet. Latmannafasoner. Men eftersom det är för aktiverings skull så varför inte? Hon tuffade också på som att hon inte gjort något annat! Grymt kul det där med spår=)

Spårhunden Meya

Spårhunden Isa 
Hundarna fick sedan springa av sig lite innan vi for in till Frillesås City för lite miljö/hundmötesträning. Så mycket av hundmötesträningen blev det dock inte så mycket av. 1 timmes promenad och inte en hund syntes till. Typiskt! Men det blev i alla fall en trevlig tur. Hoppas på bättre lycka med hundmötena nästa gång:-P Vi åkte hem igen och käkade lunch. Jag stack till jobbet där kvällen har varit så bra så. Lugnt och skönt men nu är det bäst att hoppa i bingen för imorgon klockan 06:15 kommer Elin och lämnar lille Juno:-)

måndag 4 november 2013

Det lilla räknas det med!

Då har ytterligare en helg passerat. Och jag har varit ledig...igen. Helt otroligt...shit, vad dåligt med OB det blir vid nästa lön. Nåväl. Pengar är inte allt (försöka intala sig själv om det går ju:-P)

Det har gått tre dagar sedan Meya och jag träffade Johanna på Kungliga hundar för första gången och jag måste säga att det känns som att Meya redan nu gjort en del små framsteg. Om än pyttesmå så räknas de för oss! Det vi främst märker av är att hon är lugnare, mer trygg och kan slappna av bättre inomhus och det beror antagligen på att vi blivit tydligare om vad som gäller och att faktiskt också Isa blivit lite lugnare sedan Richard tagit på sig ansvaret för hennes "aktiviteter". Han går in för det till 110 % och det är helt underbart. De har spårat, letat nycklar, gjort upplet och en massa annat skoj och det märks faktiskt på henne med att hon är mer nöjd.   

Här hemma har vi har satt upp en grind emellan kök och hall/vardagsrum så Meya inte kan svansa efter mig eller Richard hela tiden utan ligger kvar och sover gott. Hon måste alltså lära sig att koppla av, och jag måste lära mig att Meya inte behöver vara med hela tiden och att hon faktiskt måste vila ibland. Meya ska också lära sig att vänta på sin tur. Isa får nu göra saker och ting först, som att gå ut genom dörren, komma in, få mat mm och tro det eller ej men Meya verkar ta det med ro. Det är nästan som att hon pustar ut och säger "okej, det är lugnt, jag vet att jag måste vänta" Utomhus är det fortfarande lite svårt men vi kämpar på med det med.
Sover gott!
Vad har vi pysslat med nu de här dagarna då? Jo i fredags jobbade jag dag och när jag kom hem tog Meya och jag en liten promenad i mörkret och tränade lite på "bakomkommando" som vi fick i läxa. När vi kom hem igen blev det godisruta och bentuggande. En inte så aktiv dag.

I lördags gick jag upp ganska tidigt och la ett spår på ca 300 meter. Medan spåret la till sig tog vi en lugn och härlig koppelpromenad på 9 km och när vi kom tillbaka var det dags att spåra. Det gick superbra, sedan fick hundarna springa av sig lite ute på ängen innan vi gick in. På kvällen var jag och Richard iväg på varsitt håll och hundarna var ensamma.

Igår började Isa, Meya och jag med en 9-kilometersrunda i koppel. Eftersom Richard var ute och behövde lite luft (tyckte jag:-) så gick vi upp i skogen en liten sväng innan jag och Meya åkte ner till Frillesås där vi mötte upp Cissi med Selina och Mick för en liten promenad och träning. Meya skötte sig helt superbt. Inte ett ljud en enda gång, inte ens när vi hoppade ur bilen!

Idag har vi promenerat tillsammans med Anita och hennes fina schäferblandning Sanni. Det gick väl ändå ganska bra, trots att Meya gav henne några rejäla utskällningar ett par ggr. Även om Meya gick tillbaka lite till sitt "gamla jag" så kände och mig ändå trygg och det kan jag tacka både Anita och Sanni för. Sanni är en superstabil hund och Anita är supercool och tycker inte att Meyas små agg är så mycket att bry sig om. Jag fick många gånger chansen att "belöna" när Meya tittade på Sanni och sedan visade lugnande signaler eller gick iväg istället för att skälla och gapa som hon gjorde förr och det kändes jättebra. Bara den grejen att kunna bryta när man märker att det blir lite "stelt" känns helt fantastiskt!

Detta kändes som ett lite rörigt inlägg men jag var bara tvungen att skriva av mig lite:-P Man kan väl säga som så att vi fokuserar på att få Meya till en mindre stressad hund med hjälp av tydlighet, lugna aktiviteter såsom spår, koppelpromenader, cykelturer i trav, godisletande mm. Vi har lagt undan bollar och andra saker som hon verkligen går igång på och vi ska också ta det lite lugnt med jaktträning och agility ett tag. Förhoppningsvis blir det lättare att då kontrollera henne i vardagen och i hundmöten mm. Asch nu ger jag upp med denna lilla uppdatering och ska försöka knåpa ihop någonting imorgon bitti om själva hundmötesträningen i sig för nu måste jag sticka till jobbet!

Sidvisningar