Nytt hopp och ny energi!

Först och främst vill jag återigen tacka för allt stöd och engagemang i min lilla Meya. Det värmer så<3

Jag är så trött i min skalle att jag inte orkar med något längre inlägg men jag vill bara meddela att efter dagens träff med Johanna Käsper som är problemhundkonsult på Kungliga Hundar i Göteborg har jag fått en liten strimma hopp om att Meya kanske en dag kan bli "normal"...eller nästan normal i alla fall:-) Det kommer såklart krävas mycket tid och träning men jag kan lova att vi är taggade till tusen och vi har redan idag lärt oss en massor och är så motiverade till att jobba vidare. Nu kör i "all in" på det här. Allt för vår lilla familj <3

Richard jobbar ikväll och jag ska lägga mig på soffan och kolla på Blacklist...grymt bra serie alltså!

 

Känslomässig berg-och-dalbana...

Helgen som gått kan minst sagt beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana. Gråt och förtvivlan om vart annat. Anledningen till detta är att jag kommit till insikt hur jävla jobbigt det är att inte kunna lita på sin hund till 100 %. Meya, min Meya som jag älskar över allt annat är en helt fantastisk hund på alla sätt och vis kan ibland bli ett sånt monster (i mina ögon i alla fall) i möten med andra hundar. En del hundar går jättebra och en del hundar går inte alls. Jag kräver inte på något vis att hon ska leka och busa eller tycka om alla hundar heller men jag skulle önska av hela mitt hjärta att hon kan lära sig att hantera den stress som uppstår vid ett möte på ett bättre sätt än vad hon gör nu om till exempel en lös hund skulle råka komma fram till oss på en promenad eftersom det är väldigt enerverande för mig att hela tiden vara på pass och det känner så klart hon av också. En ond cirkel.

<3

Vi har kommit en lång bit på väg men har en lång bit kvar att vandra och ibland känns det bara helt hopplöst. Det är säkerligen många faktorer som spelar in till varför hon gör som hon gör. Isa, som inte är en speciellt lugn hund, hissincidenten (då vi blev påflugna av två hundar i en hiss), min stress och oro om vad som skulle kunna hända i ett möte, mitt sätt att agera mm. Ett tag i helgen var jag i alla fall helt på det klara med att Meya kanske skulle få det bättre i ett nytt lugnt och fridfullt hem, som ensam hund hos en trygg och bra ledare.

Men efter mer gråt, diskussioner med Richard, diskussioner med min underbara vänner (ni vet vilka ni är<3) så har jag och Richard kommit fram till att vi är beredda att ge 110 % för att försöka få det att fungera och fan vad vi ska kämpa! Richard har lovat att ta extra hand om och aktivera Isa under ett tag nu för att jag ska kunna fokusera på Meya till 100 %. Idag ska Meya och jag dessutom träffa en "problemhundskonsult" och hoppas på att få lite tips på hur vi ska jobba vidare.     

Ni som har tips eller erfarenheter (bra och dåliga) på det här med hundmöten och stress mm får gärna dela med er!

Jag vill återigen tacka mina fina vänner som stöttat mig via telefon, Facebook och SMS<3 Guld värt!  

Djur:-)

Ebba<3

God natt hönsen<3

:-)

Isa och Ebba=)

Sovstyle a la Meya

 

Gertrud i hönsgården:-P

 

Hmmmm

 

Paus

Tar en liten bloggpaus. Mycket att tänka på just nu. Vi ses åter här på bloggen om ett par dagar.

Inga pinnar men nöjd ändå=)

Igår eftermiddag var ju som sagt hundarna och jag iväg i Kungälv eftersom Isa och jag skulle tävla agility. Stannade till i Kungsbacka på vägen dit och uträttade en del ärenden och körde sedan vidare mot Troya Horse arena där tävlingen hölls. Jag brukar för det mesta vara ganska nervös men igår kände jag mig så lugn så. Nästan lite kusligt. Vi kom i lagom tid, värmde upp lite med en promenad innan det var dags för banvandring i hoppklassen. Isa och jag hade startnummer åtta och hon kändes superpeppad fastän hon löper och kan vara lite bitter då. Allt gick jättebra förutom att jag var lite otydlig i en tunnelingång och därför blev det en vägran och 5 fel. Typiskt!
I agilityklassen var det en springig bana som inte var så jättetrixig men vi lyckades ändå dra på oss 5 fel då Isa missade sista pinnen i slalomen. Så typiskt nu när den brukar sitta så bra. Jaja, det är väl bara att träna på. Är i alla fall jättenöjd med Isas prestation men jag måste bli mycket tydligare! Ett stort plus också för att tävlingen flöt på jättebra, de hade gott kaffe, Meya skötte sig bra och jag fick pussa lite på en söt valp<3

Korsning mellan Labrador och Blue Heeler om jag inte minns helt fel. Sjukt go!

På vägen hem stannade vi till på Mc Donalds och köpte med några hamburgare hem. Richard och jag kollade sedan på "Marley och jag" och insåg att Meya kanske inte är så farligt jobbig ändå:-P Vi har dock en liten plan för Meya på hur vi kanske eventuellt kan hjälpa henne att få ner sin stressnivå några procent i alla fall. Mer om detta i nästkommande inlägg.
Nu ska jag dammsuga!

Myskväll med Elin och Juno

God morgon!

Sov till två igår efter en natt på jobbet med lite mindre av det där som kallas vila, vilket inte gör så mycket för min del för då går natten fort! Käkade frukost/lunch och gick en promenad med hundarna. När vi kom hem stod granntjejen (7år) och väntade vid våran brevlåda. Hon ville springa agility med Isa och Meya, vilket jag lovade henne en dag förra veckan. Till en början var hundarna lite reserverade men det övergick ganska snabbt i att de tyckte att hon var en riktigt kul liten och att hon dessutom bjöd på ost gjorde inte saken sämre. Agilityn gick väl lite sisådär men det är ändå guld värt att hundarna får socialisera lite med små människor.

När mörkret började falla gick hon hem och jag gick in och städade undan lite innan Elin och Juno kom på besök. Vi käkade middag, pratade hund i mängder, kikade på idol och åt Pringels. Mysigt värre!

Idag jobbar Richard och jag och hundarna ska iväg på agilitytävling i Kungälv. Känns lite konstigt att inte ha stigit upp i ottan och redan vara på plats. Nej, det är inte banvandring förrän tidigast 15:30 så jag kan ta det lugnt här hemma en stund till!

   

Gött mos!

 

       

 

Efter eftermiddagens upptäcksfärd i skogen vill jag bara meddela att hundarna idag är värda sin vikt i guld gånger tre miljoner:-) Både Isa och Meya skötte sig helt fantastiskt, avbröt snabbt en jakt efter vilt för att komma till oss och apporteringsträningen i skymningen som föll på efter en stund gick urbra. Två sök där Meya visade prov på gott sökarbete, bra stadga när Isa arbetade, fin "nära"position och fina avlämningar:-) Nu lagar Richard mat och har gott sällskap av Ebba och jag ligger och vilar lite inför ytterligare en natt på jobbet:-)

Nattfilosofi

Nattjobbar, filosoferar och tänker att man inte borde hänga upp sig på småsaker här i livet. Nej för sjuttan! Njut istället av var dag för vi vet inte vad som väntar näst! 

Billiga hundar!

Upp som en sol, ner som en pannkaka och nu är vi på väg en bit uppåt igen. Så kan väl denna dag sammanfattas hittills. Dagen som började så bra med Ebbas hemkomst vände tvärt på vägen hem från dagens långpromenad där hundarna bestämde sig för att dra efter en stackars hare som ploppade upp från tomma intet mitt framför nosen på dem båda. Kände mig som sämsta hundägaren ever som inte kunde få stopp på dem direkt och mitt låga blodsocker så där innan lunch gjorde inte känslan bättre direkt. Nu blir det koppel på ett tag så de inte ens kan få chansen till denna superdupersjälvbelöning! Skithundar alltså! Blocket-annonsen var nära kan jag ju säga!

Nu har vi dock vart ute en stund och tränat världens grymmaste agilitypass, vi är vänner igen och blocketannonsen skippar vi för denna gången!

 

Ebba är hemma igen!

Ebba och Gertrud tillsammans - precis som det ska vara<3

Som vi ropade och ropade på Ebba igår kväll (Gertrud kom inspringandes som ett skott). Först var Richard ute en sväng och letade lite innan han stack till jobbet och sedan var väl jag ute säkert en gång i halvtimmen fram till halv ett när jag gick och la mig men ingen Ebba syntes till. Idag på morgonen kom hon springandes från skogen när Richard kom hem från jobbet och allt är i sin ordning igen<3 Det är väl klart att katter springer ute om nätterna men våra har ju aldrig gjort det förr och därför blir jag ju lite nojig:-P

Skålar och glas är överskattat:-P

Nu har jag frukostsällskap av min kära sambo och när han lagt sig ska jag städa källare, promenera hundar och baka bröd:-)

En dag med Elin och Juno

Vilken härlig hundig dag vi haft här på Lilla Harestorpsvägen idag. Elin har nämligen varit här med lille Juno och hälsat på. Innan de kom hit gick Isa, Meya och jag en sväng i skogen bara för att de skulle få rusa av sig den värsta energin. Möte med en liten valp kan ju bli lite spänt ändå, speciellt för en typ som Meya. Och det blev det till en början. Meya tyckte att Juno var lite läskig och Juno tyckte detsamma om Meya (och Isa med men hon är ju så snäll mot valpar). Vi gick upp en sväng i skogen med alla tre och det gick bra, även om Meya fortfarande var lite skeptisk till den nya flockmedlemmen.  Efter den korta turen gick vi tillbaka hit och tog den obligatoriska fikan som hundmänniskor alltid måste när de ses;-)  Juno somnade gott efter att ha smakat på vår trasmatta här i köket och tuggat en stund på sitt ben.

När Juno sovit färdigt och vi druckit upp vårt kaffe tog vi en liten sväng till upp i skogen.  Nu var Meya som en helt annan hund. Glad och nyfiken på lille Juno och Juno var lika nyfiken på Meya. Det värmer i mattehjärtat att se och det känns så skönt eftersom Juno kommer vara här en hel del framöver<3 Meya behöver lite tid att lära känna nya hundar, så är det bara men när hon väl gjort det är hon hur snäll och go som helst.  När Elin åkt hem tog Isa, Meya och jag en långpromenad och nu ligger hundarna här på golvet i köket och tuggar ben=) Nu ser vi fram emot nästa träff och det blir nog på fredag denna veckan.  

Och resultatet blev...

...vit tvätt:-)

Håll tummarna nu!

Idag är jag stark. Så stark att jag faktiskt ska testa att tvätta en vittvätt igen efter att ha undvikit det sedan i somras. Då blev nämligen all tvätt gul och förstörd. Nu har det nya vattenfiltret varit installerat här ett tag och rören är genomspolade av rent järnfritt vatten. Så håll nu tummarna att tvätten blir vit och fin!  

Regn och rusk!

Fy vilket väder här är ute idag. Regn och rusk men det stoppade inte mig och hundarna från att hänga med Eva och Cissi på en härlig morgonrunda i skogen:-) Tvärtom, så blir det lite lättare att ta sig ut om man får sällskap och dessutom känns det allt bra gött efteråt. Hundarna sprang som små illbattingar i den blöta terrängen och lille Mick den coolingen som fick sig en rejäl tillsägelse av Meya i början rusade av sig det snabbt som att ingenting hänt. Han kan verkligen konsten att mjuka upp min energiska golden retriever som ibland har ett språk som heter duga;-) Kan inte säga annat än att jag verkligen NJUTER av att se Meya komma så bra överens med denna lilla flock!


Sitt i grupp:-P
(Meya, Isa, Mick, Celina och Tova)

Nu har hundarna nästan torkat, Meya och fått sig en ordentlig tillsägelse efter att ha jagat både Ebba och Gertrud genom hela huset (stackars katter), jag har käkat lite lunch och druckit kaffe och ska alldeles strax åka iväg till jobbet.
Imorgon kommer Elin och lilla Juno och hälsa på...längtar<3

Helgen i korthet:-)

Helgen har gått fort fort fort...som vanligt på en ledig helg vill säga:-P I fredags jobbade jag extra på dagen, promenerade långt med hundarna på eftermiddagen och så var Linda och Eric här på kvällen och käkade tacos med mig och Richard. Mycket skratt blev det som alltid vid middag med dessa två:-P

Igår var jag hundvakt hela dagen åt Cissis två helt ljuvliga hundar Mick och Celina. Förutom att de är helt fantastiskt trevliga och väluppfostrade så kommer de så grymt bra överens med Isa och Meya att det är inte klokt. Jag är ytterst tacksam att både Celina, Mick och Cissi accepterar Meyas lite ovanliga sätt att hälsa och leka och jag lånar gärna sötnosarna igen:-) Innan Richard stack till jobbet han vi också med att sätta upp en fönsterbräda i köket till katternas stora glädje. Eftermiddagen/kvällen spenderades på städ, brödbak och thaimiddag med mamma och pappa.

 

 

Idag söndagen den 20 oktober var det då äntligen dags för Elin att hämta sin lille Juno och jag fick hänga med. En liten kelpietik på 8 veckor. Ja, vad säger man? Söt är bara förnamnet. Önskar Elin och Juno stort lycka till och vi hoppas på många roliga hunddagar ihop<3 Nu är jag hemma igen. Har varit ute i skogen en stund med hundarna och fixat lite hos hönsen och ska bara slappa (försöka i alla fall) hela kvällen.